Barn som far illa

Om du misstänker att ett barn far illa men är osäker på vad du ska göra, ring oss! Vi kan vi ge dig råd och svara på dina frågor. Mottagningen för barn och unga nås via kundtjänst på 042-640 00.

Du behöver inte ha bevis för att barnet far illa. Det räcker med en misstanke eller oro. Det är vårt ansvar att utreda. Du kan var anonym, men uppge inte ditt namn då.

Om det är ett akut ärende ska du istället vända dig till polisen på telefonnummer 112 som hjälper dig vidare. Utanför kontorstid kan du även vända dig till socialjouren.

Ett barn kan vara utsatt för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp eller att leva i en familj där de vuxna bråkar och slåss. Barnet kanske får för lite mat, bär trasiga kläder eller är ofta lämnat ensamt. Det finns många situationer som gör att ett barn far illa, och det är alltid vi vuxna som är ansvariga för att se till att barnet får hjälp.

Ett barn som berättar att det blir slaget, sparkat på eller inte får mat eller kläder, behöver du alltid ta på allvar. Hos lite äldre barn kan drogmissbruk, aggressivt beteende, prostitution eller att de på annat sätt skadar sig själva vara ett sätt för dem att visa att de far illa.

Ibland kan vuxna tänka att barnet har berättat i förtroende och går därför inte vidare med uppgifterna. Barnet däremot undrar varför inget händer, eftersom det anförtrott sig till en vuxen. Ring oss gärna för att be om råd när ett barn har berättat eller visat ett beteende som väcker oro.

Efter en orosanmälan görs en förhandsbedömning. Då beslutar vi om en utredning ska inledas eller inte. Om en utredning inleds träffar en socialsekreterare barnet, vårdnadshavarna och andra som är viktiga för barnet. Utredningen ska avgöra om barnet och familjen behöver stöd från oss. Vi gör utredningen tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Det är bara i de mest allvarliga fallen som vi behöver besluta mot vårdnadshavarnas eller barnets vilja.

När vi får in en orosanmälan om ett barn som har syskon, tar vi alltid ställning till om syskonens situation också ska utredas. Så kan det bli om det finns en misstanke om att föräldrarna inte mår bra, att något i hemsituationen är oroväckande eller om det finns våld i familjen. Andra gånger finns en oro för bara ett av barnen, och då blir det bara en utredning om just det barnet.