Hur går ett sammanträde till?

Mötet öppnas

Ordföranden förklarar mötet öppnat och hälsar alla välkomna.

Protokollsjustering

Ordföranden bestämmer när och var protokollet från sammanträdet ska justeras. Kommunfullmäktige väljer två ledamöter utöver ordförande som ska justera protokollet. I nämndernas reglementen finns regler om antal justerare utöver ordförande. När protokollet sedan justeras ser de till att protokollet stämmer med vad som hände på sammanträdet.

Upprop

Sekreteraren håller i uppropet genom att läsa upp namnen på alla ledamöterna och ersättarna. Ledamöter som inte är med på sammanträdet representeras av en ersättare. För nämnderna ska en ersättare tjänstgöra enligt den turordningslista som kommunfullmäktige beslutat. I kommunfullmäktige får endast ersättare från samma parti tjänstgöra.

Allmänhetens frågestund

Nämnd

I nämndernas och kommunstyrelsens kallelser framgår när allmänhetens frågestund hålls. Möjligheten för allmänheten att ställa frågor sker i normalfallet vid varje sammanträde och gäller för de ärenden som är upptagna på dagordningen. Möjligheten att ställa frågor gäller upp till 15 minuter i början av sammanträdet. Finns ingen allmänhet på plats utgår punkten från dagordningen.

Kommunfullmäktige

En gång per år hålls allmänhetens frågestund och då avbryts (ajourneras) sammanträdet. Vem som helst kan då komma till sammanträdet och ställa frågor direkt till politikerna. När det ska vara allmänhetens frågestund finns information om detta med i kungörelsen till sammanträdet. Allmänhetens frågestund ska vara när kommunfullmäktige behandlar årsredovisningen för föregående år (vanligtvis i april)

Ordföranden kan tillsammans med förste vice ordförande och andre vice ordförande även bestämma att det ska vara allmänhetens frågestund när kommunfullmäktige ska behandla andra viktiga frågor.

Ärendens behandling

Kommunfullmäktige och nämnderna behandlar ärendena i den ordning som de står i ärendelistan, men kan även besluta att ändra ordningen för ett eller flera ärenden. Ett ärende behandlas så genom att ordförande läser upp ärendebeskrivningen, det vill säga bakgrunden till ärendet samt redogör kort för beredningen.

Med beredning menas en förberedelse av ett ärende före beslut i politiskt organ. Det finns ett beredningstvång som innebär att i princip varje ärende i kommunfullmäktige måste beredas av den nämnd som har med ärendet att göra och sedan av kommunstyrelsen. Brådskande ärenden, val, avsägelser av förtroendeuppdrag (när någon vill lämna sitt uppdrag som politiker), behandling av revisorernas granskning av verksamheten kan behandlas utan beredning. En folkomröstning eller en opinionsundersökning kan vara en del i en beredning liksom att man skickar ett ärende på remiss till något annat organ för yttrande. Efter att saken beretts i till exempel en nämnd har kommunstyrelsen beslutat att lämna ett förslag till beslut som nu behandlas i kommunfullmäktige.

Ordföranden redovisar förslaget till beslut.

Ordföranden lämnar ordet fritt vilket innebär att ledamöterna har rätt att yttra sig.

Vilka har rätt att yttra sig under sammanträdet?

• alla ledamöter och tjänstgörande ersättare (alla)
• ordförande och vice ordförande i en nämnd där nämndens verksamhetsområde berörs (KF)
• ordförande i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som svarar på en interpellation eller en fråga få delta när svaret behandlas (KF)
• kommunchefen (KS/KF)
• sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som händer på sammanträdena (alla)
• revisorerna när revisionsberättelsen till årsredovisningen behandlas (KF)
• revisorerna när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som har att göra med revisorernas egen förvaltning. (KF)

Ledamöterna räcker upp handen (digitalt) om de vill yttra sig i ärendet och ordföranden följer en talarlista i tur och ordning tills den är tom. En talare måste hålla sig till ämnet, annars måste ordföranden säga till att talaren ska återgå till frågan. Om talaren fortsätter att inte hålla sig till ämnet får ordföranden ta ordet från henne/honom. I övrigt får ingen avbryta en talare när hon/han yttrar sig. Ledamöterna har rätt till replik direkt efter en talares yttrande som till exempel har med ledamotens ämne eller tidigare yttrande att göra. Ledamöterna lämnar ofta olika förslag till beslut, det kallas för yrkanden.

Yrkanden

Det finns fler typer av yrkanden:

Återremiss: Ledamoten vill att ett ärende ska gå tillbaka till kommunstyrelsen eller en nämnd/utskott för att utredas mer. I kommunfullmäktige kan ett ärende återremitteras om minst en tredjedel av ledamöterna vill det (minoritetsåterremiss), dock bara en gång därefter krävs enkel majoritet. I nämnderna krävs enkel majoritet för att ett ärende ska återremitteras, dvs att hälften av ledamöterna röstar för detta förslag.

Bordläggning: Ledamoten vill att ett ärende som ska behandlas skjuts upp till nästa sammanträde. I kommunfullmäktige kan ett ärende bordläggas om minst en tredjedel av ledamöterna vill det (minoritetsbordläggning), dock bara en gång därefter krävs enkel majoritet. I nämnderna krävs enkel majoritet för att ett ärende ska bordläggas, dvs att hälften av ledamöterna röstar för detta förslag.

Bifall: Ledamoten instämmer i någon annans yrkande eller kommunstyrelsens förslag.

Avslag: Ledamoten säger nej till någon annans yrkande eller kommunstyrelsens förslag.

Ändring: Ledamoten begär en ändring i ett förslag. Om till exempel ett bidrag i ett förslag är 20 000 kronor och ledamoten vill ändra det till 15 000 kronor yrkar ledamoten på en ändring i förslaget.

Tillägg: Ledamoten vill att kommunfullmäktige eller nämnden ska besluta mer i ärendet och begär då ett tillägg.

Ajournering: Ledamoten vill att sammanträdet pausas, avbryts eller att en del av sammanträdet skjuts upp.

Avslutad debatt och genomgång av yrkanden

När den siste talaren sagt sitt frågar ordföranden: ”Är kommunfullmäktige redo för beslut”? I och med det är överläggningen avslutad. Ordföranden går igenom de yrkanden som kommit under överläggningen och kontrollerar att de uppfattats rätt. Genomgången bekräftas därefter med ett klubbslag och efter det får inget yrkande ändras eller tas tillbaka om inte alla i kommunfullmäktige är överens om det.

Proposition

Kommunfullmäktige måste ta ställning till varje yrkande och förslag som kommit fram under sammanträdet. Ordföranden lägger därför fram förslag till beslut, det som kallas för att ställa proposition på yrkandena. Ordföranden frågar ”Kan kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag”? Ledamöterna ropar därefter ”ja” eller ”nej” beroende på vilket förslag de stödjer. En ledamot kan avstå från att delta i ett beslut. Ledamoten måste då anmäla det till ordföranden innan beslutet tas, annars anses att ledamoten deltagit i beslutet. Ordföranden avgör om ja- eller nej-rösterna har majoritet och bekräftar beslutet genom ett klubbslag. Det här sättet kallas för acklamation.

Omröstning

En ledamot kan begära omröstning genom att ropa ”votering”. Om det görs innan ordföranden hinner bekräfta beslutet med ett klubbslag ska omröstning göras. Varje ledamot i kommunfullmäktige har en röst och lämnar sin röst när sekreteraren läser upp namnen i uppropslistan eller genom det digitala debatt- och voteringssystemet. Ordföranden röstar sist. Ledamöterna har normalt rätt att avstå från att rösta, men ordföranden kan inte göra det om det är lika röstetal eftersom hans eller hennes utslagsröst är avgörande. Annars bestäms resultatet genom enkel (eller relativ) majoritet, det vill säga det förslag som har mer än 50 % av rösterna vinner. Omröstningen görs öppet utom i ärenden som handlar om val. Omröstningen bekräftas med ett klubbslag och efter det får ingen röst ändras eller tas tillbaka. Sedan räknas rösterna och ordföranden läser upp resultatet. Om man är oenig om omröstningsresultatet ska en ny omröstning göras omedelbart.

Reservationer

En ledamot kan reservera sig mot ett beslut. Det innebär ett sätt att visa att han/hon inte håller med om det som beslutats. En ledamot kan bara reservera sig om hon/han varit med i beslutet. Ledamoten kan reservera sig utan att kräva att kommunfullmäktige ska ta ett annat beslut. En blank reservation har ingen motivering och är oftast muntlig. En skriftlig reservation ska lämnas in innan protokollet justeras. Reservationer ska anmälas innan sammanträdet är slut.

Frågor, interpellationer och motioner

Fråga

Ledamöter och tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige kan genom en fråga till en ordförande i kommunstyrelsen eller en nämnd skaffa sig upplysningar om hur förvaltningen sköts. När en fråga besvaras får endast den som ställt frågan och den som svarar vara med i överläggningen.

En fråga ska ha ett bestämt innehåll, ha en förklaring i inledningen och handla om ett ämne som hör till kommunfullmäktiges, en nämnds eller en berednings område. Frågan ska röra ett så begränsat ämne att den kan besvaras kortfattat. Den får inte handla om ett ärende som har att göra med myndighetsutövning mot enskilda. Kommunfullmäktige beslutar därför om frågan får ställas.

Interpellation

Om frågan kräver en mer noggrann motivering och ett längre svar ska istället en interpellation ställas. Det innebär att kommunfullmäktigeledamöterna skaffar upplysningar om hur förvaltningen sköts av ordföranden i kommunstyrelsen, en nämnd eller en fullmäktigeberedning. Interpellationen ses som ett sätt som ledamöterna kan använda sig av för att kontrollera att verksamheten sköts på ett riktigt sätt. När en interpellation ställs får alla kommunfullmäktigeledamöter vara med i överläggningen.

En interpellation ska handla om ett ämne som hör till kommunfullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings område. Den får inte handla om ärenden som har med myndighetsutövning att göra. Den ska ha ett bestämt innehåll och ha med en motivering och bara ställas i ärenden av större intresse för kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om interpellationen får ställas.

En interpellation ska vara skriftlig och skrivas under av den som ställer den. Den bör besvaras på det sammanträde som följer efter det sammanträde då man ställer interpellationen. Svaret på interpellationen ska vara skriftligt och ingår bland övriga handlingar under det sammanträde då den ska besvaras.

Motion

En kommunfullmäktigeledamot kan genom att lämna in en motion ta initiativ till ett ärende som kommunfullmäktige måste besluta om. En motion ska beredas så att kommunfullmäktige kan besluta om den inom ett år från det att den lämnades in. Motionen ska vara skriftlig och den ledamot som lämnar in den ska ha skrivit under den med sin namnteckning.

Meddelanden

Här anmäler man olika beslut från andra myndigheter, revisionsrapporter från kommunrevisorerna och andra ärenden som kommunfullmäktige behöver känna till. Det innebär att ledamöterna får veta olika saker och det förkommer ingen överläggning eller beslut i meddelandeärenden. Det är ordföranden som läser upp meddelandena.

Avslutning

När kommunfullmäktige gått igenom ärendelistan avslutar ordföranden sammanträdet med ett klubbslag.